Matematiken är en av de mest gåtfulla och givande källorna till filosofiska problem. Tillsammans har disciplinerna format vår förståelse av slump, logik och utformande av omröstningar, samarbeten och samhällskontrakt. Det står samtidigt helt klart att matematiken inte är en empirisk vetenskap, så varför fungerar den så praktiskt?
Tankens geometri låter matematikens och filosofins namnkunnigaste företrädare attrahera och repellera varandra genom tid och rum: Hur utvecklades den moderna statistiken parallellt med kunskapsteorin? Hur hör spelteori ihop med moralfilosofi? Hur fick matematiken sin egen skrift?
Karl Sigmunds bok är en exposé över det mänskliga förnuftets förmåga att röra sig mellan matematiska tal och mening.